AB Atlas grundades 1873 och tillverkade redan från början järnvägsmateriel.
Sedan bolaget slogs samman med AB Diesels Motorer 1917 koncentrerades tillverkningen till tryckluftprodukter.
Redan i början av 1910-talet startade tillverkningen av tryckluftdrivna gruvlok.
Alla lok var tvåaxliga men de skiljde sig ifråga om effekt, behållarvolym och laddnings/drifttryck.
AB Atlas Diesel marknadsförde sex olika typer av tryckluftdrivna lok. Två typer, L1 och L3 för var avsedda för 7 bars laddningstryck. Två typer, H1 och H2, kunde laddas till 16 bars tryck. Två typer, K1 och K3, var avsedda för 16 bars tryck och hade ett compoundmaskineri med två hög och två lågtryckscylindrar.
Lok av typen L 1 har cylindrarna liggande innanför ramverket liksom det mesta av maskineriet. Endast slidstyrningen har sin styrning på utsidan av ramverket. Loket har ställbar spårvidd mellan 500 och 750 mm, och axelföljden är 1A, dvs loket har en främre löpaxel och en bakre drivande axel. Detta ger en något begränsad dragkraft, men å andra sidan kunde man lagra de främre hjulen på en fast axel. Axeln kunde då krökas och ge plats för maskineriet så att maskineriet sänkas ner lägre i ramverket. Därmed kunde trycklufttanken placeras lägre, vilket gjorde att loket kunde ta sig fram i låga gruvgåar.
Under 1920-talet avvecklade AB Atlas Diesel tillverkningen av tryckluftdrivna lok, men andra tillverkare följde i deras spår.
